Blir så le på mig själv när jag var och varannan dag hasplar ur mig nåt utan att tänka, och senare kommer på att "Fan, det där kunde nog misstolkas som dumt/ otrevligt/ rent av elakt." fast det aldrig är meningen. Tusan, jag vågar ju inte säga nåt elakt till folk ju... och vad värre är, när jag väl kommer på att det kan ha blivit fel, då har jag inte ryggrad att erkänna det heller. Då går jag runt och mår illa ist för att nån kanske tycker jag är dum. Jag vill inte vara dum, åsså kanske folk tycker att jag är det ändå... Skärpning tamefan. Dags att börja tänka efter innan jag öppna käften...