Så var vi hemma igen från fjällen då! Det har varit så himla skönt! Riktigt jäkligt, då och då, men helt klart värt det! Fy bubblan!!
Vi åkte på lördagkväll, efter vissa förseningar. Stannade och sov i bilen strax söder om Åsele, kl 5 på söndag morron for vi vidare. var framme i Fatmomakke runt 8, och en halvtimme senare så bar det iväg ut på vandring. Mot Marsfjällskåtan. I regnet. Vi stannade ungefär halvvägs upp och åt lunch. Sen trasakade vi vidare i regnet, men när vi kom upp till kåtan så sprack det upp. Solen tittade fram! Dock var Marsfjället dolt i dimman. Vi satte oss i kåtan och eldade och torkade, väntade på att dimman ev skulle lätta, och åt tidigt middag. Hundarna slocknade som ljus. När dimman väl lättade över fjället så var kl så pass mkt att vi inte skulle hunnit upp och sedan ner igen, så vi bestämde oss för att bara gå hela vägen ner till Fatmomakke igen (Men nästa år!!). Alldeles när vi var på väg att gå kom två grabbar till som också ville torka upp efter att ha sovit i vindskydd den natten. Surrade lite med dom, och dom tyckte vi gjort det bra som gått upp på 4 timmar (7 km).
På väg ner gick det mkt fortare. Medlut och solsken gör en stor skillnad. Stannade till lika mkt ungefär, och ändå så gick det på tre timmar att gå ned.
Och fy bubblan var slut vi var när vi kom ned. Bilen var så himla vacker där den stod och glänste i kvällsolen! Bytte om lite snabbt på parkeringen, och gav hundarna mat. Sen for vi och letade efter en tältplats.
Tänkte slå upp tältet vi trappstegsforsarna, men där fanns ingen bra plats. Bara grus. Men så hittade vi en lämplig plats efter vägen. Slog upp tältet, Henke lagade lite mat till sig. Kröp ned i sovsäckarna, somnade. Vaknade kl 1 halv 2 och frös som en... jag vet inte vad. Och hade ont i ryggen! Kunde knappt röra mig! Efter att ha legat och plågats ett tag så väckte jag Henke, som tydligen låg och svettades! Så det blev till att sova i bilen igen... varmt, men inte så trevligt med en ond rygg att ligga som en ostkrok.
Dagen efter så for vi vidare norrut. Till Stora Sjöfallet. Där blev det mer vandring. Fast bara totalt 5 km då. Och mkt konstiga stigar, som försvann rätt var det var. Så vi fick irra runt litegran där. Men vi kom fram till knaten och tittade ner och såg... inget annat än dimman från fallet. Lite anti- klimax. Men ändå värt det. För dom fjällen... Jösses!! Mäktigt. Makalöst. Fantastiskt!
Sen for vi direkt till Idivouma, och där har vi bara tagit det lugnt. Läs gamla 91:an tidningar, och tagit promenader med hundarna. Varit in till Karesuando ett par ggr, och turistat.
Milda har hittat två karlar som hon har flörtat med. Dom har svansat runt hundgården och efter oss när vi varit ute och gått.
Igår förmiddag åkte vi hemöver. Stannade i Gällivare hos Henkes syster och åt på hennes resturang. Sen bara hem. Fast eftersom hundarna var med så måste vi ju stanna till ett par ggr för att dom ska få sträcka på benen, vilket bara är skönt. För jag får ju sträcka på mina också.

Idag ska vi först åka på marknaden inne i Härnösand och sen är det inventering på Klöver som gäller.